Jag har börjat bygga en bok av materialet på denna så kallade blogg.
Bygga därför att det är så jag arbetar.
Jag börjar inte på sidan ett och fortsätter till sista sidan, jag har aldrig skrivit en bok på det sättet, linjärt från början till slut.
Mina böcker har alltid varit byggen och så kommer det att vara för att så jobbar jag.
Jag har ett material, ett stoff, ett råämne, en substans. Av det försöker jag sedan konstruera ett litterärt bygge som håller.
Jag förstärker ställen som jag tycker är svaga, blir det snett rätar jag upp, är det för tunt fyller jag ut.
Man kan säga att jag jobbar som en gammaldags skulptör. Det finns en historia om ett barn som står och tittar på hur en skulptör arbetar fram sin skulptur. När han är färdig säger barnet:
Men hur kunde du veta att det fanns en häst inne i det där stenblocket?
Det vet man.
Annars skulle man inte orka slita med sitt motsträviga material.
Det är byggboom i mitt departement.
Förra året gavs det tio gånger fler bygglov än året före, folk bygger som galningar, fort går det. Några veckor från det att första cementklossen är lagd står huset klart med skiffertak och franska fönster. Hela huset byggt på en gång, klossarna till en vägg samtidigt som verandan, rörledningar och isolering, elektricitet.
Det att det byggs så mycket är orsaken till att jag inte kan få tag på någon hantverkare till de reparationsarbeten som krävs i mitt gamla hus, ingen hantverkare gör frivilligt småjobb hos en enstaka dam när det finns hundratals nybyggen att tjäna stora pengar på. Detta med hantverkarna var en utvikning på min förklaring till hur jag bygger mina böcker, en sorts balkong som kan få hela bygget att stjälpa eller som kan ge charm åt helheten.
Om ordet blogg.
Det måste finnas ett bättre ord.
Ett vackrare och mer talande ord, ett snyggt och effektivt ord som passar till den sorts text som löpande läggs ut till allmän läsning till skillnad från den text som skrivs in i en privat dagbok.
Logg, som i loggbok, är ett bra ord, men upptaget.
Från Wikipedia, den fria encyklopedin:
Loggbok var en sorts skriftlig dokumentation som fördes på fartyg.
Loggboken skrivs ofta med datum och en text.
Varför blogg är ett så fult ord – jag kan inte förklara det, det är någonting med sammansättningen av bokstäverna, det är som med enstaviga ord med ö i mitten.
Det spelar ingen roll vad orden betyder, det är själva lätet som är fel, det är ordet i sig som är fult.
Bok är ett vacker ord, böcker är fult. Det är ö-et som gör det, ljudet öck där i mitten, det låter inte bra.
Erotik är ett vackert ord, kön är fult.
Det spelar ingen roll att många av mina homosexuella vänner med stolthet använder ordet bög – jag vägrar. Det är inte vad ordet betyder, det är själva ordet som är oestetiskt.
Fick jag välja blev det inte många ord kvar och vad mycket enklare det skulle vara.
Ett ord för människa – oavsett kön (kööööööön!).
Ett ord för kärlek – oavsett hur den yttrar sig.
Nej, nu tippar hela bygget, jag går ut och skyfflar bort mullvadshögarna för i dag lyser solen från en molnfri himmel i mitt alltmer tättbebyggda Finistère.
